Nästa mål: Hisingen. På Hisingen finns det massvis. Bland annat Hc Hommus - som jag stämt träff med mitt i syndens näste, Backaplan. På vägen, efter bron, råkade jag på ett annat välbekant ansikte, Dead Letters Spell Out Dead Words. Eller Teeth om så önskas. Han var på filmutflykt o rastade sin filmkamera till något, säkerligen löjligt fränt projekt som jag hoppas få se skörden av vid senare tillfälle.

Mc Hommus är alltid reko och var självklart där innan mig, vilket inte är konstigt när jag alltid är sen. Backaplan erbjöd mig en kedjespännare, diverse kransborttagare och vevbortagare. Jag tackade ja. Stod och dreglade lite över Mc Hommus cykel över varsin Powerade som smakade wunderbaum och gjorde mina nerver något annat än bra.

Nästa anhalt: Veloform. Om Backaplan, ja säger “om”, är Hisingens syndens näste, är Veloform Majornas edens lustgård. Av dom alltid mer än 3 vise männen som verkar kring denna velons konstnärliga högborg fick jag bland annat reda på att min medhavda kasett som jag önskat kunna byta mot singlespeed frihjul är totalt körd. Finns inte en chans i helvete att göra något vettigt me dom hjulen, såvida jag inte byte ut huben. Det behöver jag inte göra egentligen. En timme, 1 mineralvatten med disksmak, ca 3 snus och ett fyllo på kryckor senare blev nästa anhalt apoteket i nordstan. Om backaplan, ja säger “om”, är Hisingens syndens näste är Nordstan hela Västa Götalands, Halland och i princip hela Bohusläns ruttna blindtarm. Det brunaste av byggnad och det mest illaluktande appendix en infrastruktur kan ha i sin kropp.

30 tabletter och 155:- fattigare begav jag mig hem där 2 glas rosévin framför Göta Kanal blev kvällens action så finns det inte så mkt att tillägga.

Cyklingsturen var nog det bästa denna veckan iaf.