Följande är en konversation mellan Britt-Marcus och mig via Skype, någon vecka sedan:

Britt-Marcus: hoho
Hallisar: ey
Britt-Marcus: jag ställde till ett helvete på jobbet ikväll
Hallisar: vad för helvete??
Britt-Marcus: patienterna fick chokladpudding till efterätt till middagen
Hallisar: ?
Britt-Marcus: och det blev lite över. så jag tog det och preppade en av personaltoaletterna… såg jääääävligt nästy ut
Hallisar: ? … du skojar?
Britt-Marcus: hahaha näe
Hallisar: hahahah” va hände?!
Britt-Marcus: så tänkte jag att nån skulle komma och säga att vafan är det som har hänt?! och så skulle jag skratta och förklara
Britt-Marcus: men så icke
Britt-Marcus: en undersköterska hittade detta och trodde ju såklart att det var en av de lite virriga tanterna som hade gjort det
Hallisar: va hände då??!!!!?!?
Britt-Marcus: och började tvätta och skura, utan att säga och var på väg att skicka “avföringsprover” till lab på analys
Hallisar: hahahahhahahahahahahahahahahahahahhahahahahahahahahahah
Hallisar: HAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAH
Hallisar: erkände du då? fick du nån skit? “skit” haha
Britt-Marcus: duktigt
Hallisar: chefen?
Britt-Marcus: näe som tur var. det här var på kvällen
Hallisar: det var fan det roligaste jag hört på länge… hon som städade då, blev hon arg? eller vet ingen vem det är?
Britt-Marcus: hon blev ju svinförbannad först!
Hallisar: gammal?
Britt-Marcus: jag var ju tvungen att säga att det var jag, de höll ju på att skicka iväg prover
Britt-Marcus: skulle vara snyggt om bakt-lab ringer upp någon dag senare och frågar varför vi skickar choklad som provmatrial.
Hallisar: HAHAHHAHAHA
Britt-Marcus: jag hade ju tänkt kolla deras reaktion när de upptäckte det och sen ta reda på det, bara på kul sådär
Britt-Marcus: det gick ju käpprätt åt skogen
Hallisar: va hände sen?
Britt-Marcus: det lugnade sig
Britt-Marcus: men jag får nog ta på mig den allvarliga kostymen imorgon
Hallisar: förmodligen, hahahahaha
Hallisar: eller fan, lite jävla humor får man ju ha…
Hallisar: det är liksom inte så att det kan skada någon…
Britt-Marcus: jojo, men det får ju inte gå ut över nån annan, som det gjorde nu
Hallisar: sant hehe
Hallisar: det var fan det bästa på länge… haha
Britt-Marcus: :)

...och så här såg förödelsen ut.

PS. Britt-Marcus jobbar fortfarande kvar inom vården, och planerar noga sitt nästa ofog… DS.

1. Vi har fortfarande inte lyckats komma ikapp efter förra helgen. Vilken lördag! Vad hände INTE egentligen? Koloni’s förfest på Uppåt Framåt var ett skönt inslag, och Kommersen då? Hur bra var det inte? Om du ber om Uran så får du Uran. Precis så som det skall vara. Och om inte det vore nog, så var Indieanen på upp (nej inte språkfel!) i lördags fram till 03.00.
2. Vi har äntligen fått svar på våra frågor. Lightning Bolt kommer åter till vårt avlånga land. I Göteborg blir förvisso inte på någon dansbana i Kungälv som tidigare ryktats om, utan på Röda Sten. Och vad förgyller inte mer än Skull Defekts som förband?
3. Vi går hit, vi går dit och vi går lite överallt. Och överallt är precis där det snackas om Glasvegas. Om du på något sätt lyckats undgå allt tjöt så kan jag förklara dom genom att ställa frågan: Behövs ännu ett Editors som är designat för den store stadium? Jag är hemskt ledsen. Glasvegas är inte mer än så. Glasvegas är den där lägenhetsfesten i Johanneberg som man blir övertalad av sin polare om att följa med på, för att han eller hon “känner-att-man-måste-gå-dit-bara-en-sväng-iaf-och-vill-inte-gå-dit-ensam…”. Väl där försöker du undvika konversationer, besöker toaletten för att känna av vilka personer som är på festen genom att kolla vad det finns för litteratur eller tidningar liggandes bredvid holken, och du dricker så mycket du kan av bag-in-boxen i köket där några exil-bibliotikarier av manligt kön röker Marlboro Lights. Ungefär 80% av kvällen går åt genom att lyssna på utläggningar om Coldplay, mysiga fik runt Guldheden & Landala, samt hur tråkiga T-shirt dom säljer nuförtiden på (nya) Karltex i Haga.
4. Vi sparar pengar som aldrig förr. Inte för att vi egentligen behöver… utan mer för att alla andra verkar börja göra det. Och alla andra brukar ju ha rätt… eller? Lågkonjunkturen visar sig först när man inser att man fått sparken, eller inte har råd med sin nyfunkis-villa… eller det är väl nog inte villan som är problemet då, utan lånen på köket, hifi-anläggningen och den ober-moderna tvättmaskinen. Kanske dags att ge lilla Fiffi en spruta? Det kanske går jämt ut med vinterdäcken på Volvon av 2006 års modell…
5. Vi upptäcker fenomenet först nu. Har inte alla en polare som bara tjatar om Charlatans och skickar över b-sidor från deras tidiga 7″ över msn och har en förmåga att bli skitfull när det väl eller inte väl händer, och fullständigt tappar det i likvärdigt högstadie-maneér? Och är det inte samma person som alltid har 5 gånger mer söndagsångest än dig? Och är det inte samma person som ensam sätter sig på ett flyg till Rotterdam för att se någon trött spelning med Teenage Fanclub och vaknar upp i ett shady hotellrum i Antwerpen, utan att komma ihåg någonting av gårdagen, för att med en bakångest med bibliska proportioner ta en taxi tillbaka till Rotterdam, och sen lyckas hålla sig nykter hela flygresan hem? Vi kan kalla henne Mårten. Alla har en egen Mårten.
6. Vi försöker minnas vad man tyckte va kul förr, under nådens år. 90-talet. Det roligaste som fanns var att beställa jävligt svåra prylar från usa. Detta var innan ebay och digitaliseringen av cool. Det var innan cool låg för döden. Men vi har också upptäckt att det är jävligt kul att beställa prylar via nätet. Den där 7″ med Pavement som du aldrig lyckade sno av din rödhåriga flickvän som envisades att alltid ha gula tajta t-shirts 1993 kan bli din nu. Och att minnas svunna tider. Undrar vad fan hon gör idag… förmodligen jobbar hon på Trollhättans Dagstidning eller åkte till Stockholm och gjorde sig gravid med han den där snubben som jobbade på Pet Sounds ett tag innan han hamnade på den där byrån som ingen minns idag. Hmmm… undrar om hon sålt sin skivsamling?
7. Vi kan ställa klockan efter den. Pityriasis Rosea. Nu är den här igen med årlig pondus. Många påstår att hösten är en gul, brun och vackert brandgul period. Jag skulle vilja påstå att den är rosa-lila, lite svedd magenta och gothblek. Vi är också, patetiskt nog, medvetna om att det förmodligen är inte Pityriasis Rosea det handlar om, utan vi på minimalism-hypokondriskt vis bara trott att våra “primärmedaljonger” bara MÅSTE vara ett resultat av detta. Jag skulle nog vilja påstå att Pityriasis Rosea är hudsjukdomarnas motsvarighet till krogarna på Linné - Inget som direkt stör mig men jag klarar mig finfint utan dem.
8. Vi ställer oss frågan: Vad fan har Godflesh gjort för oss lately? Och resten av Earache också för den delen…
9. Vi börjar räkna på hur många vi känner, eller som är vänner till folk vi känner, som har någon slags papper på det som tidigare kallades… eller du vet, en sån som förmodligen gjorde hälsoundersökning i hjärnan på Elvis innan han proppade i sig den där sista ostburgaren. Vi börjar helt sonika köpa på oss skolkataloger (som det vore DFA-kokain på dansgolvet på Nefertiti) för psykologprogrammets elever för att se om vi kan upptäcka ett fejs vi känner igen, och på så sätt lyckar med “resonliga ekonomiska medel” lyckas lösa det där som vi är rädda skall göra oss till facebook’s egna Sue-Ellen om vi måste gå den “vanliga vägen” i höst och vinter. Dessutom är det sjukt dyrt. Men visst är vi i behov?
10. Vi är stolta nog att inte kalla oss bittra… för det är ju dom där andra “gamla” som är gamla och inte vi i mellangenerationen - Generations X’s blindtarm. Och då pratar vi inte om Billy Idol. Vi är också rädda för att slänga oss med daterade begrepp, men när det gäller snäv-kultur så är daterade begrepp alltid det statiska svart och det statiska svart är nu när du läser detta post-hardcore. Historiens mest ironiska generation åker på semester, utan att ta sig en meter. Den ironiska generationen reser så långt som till sin mp3-prånglare i datorn och lyssnar på totalt ironi-befriade band som Fugazi, hela jävla Don Caballero’s bakåt-katalog och en och annan Karate-platta (ja, främst den med flygplanet och den med Legobitar). Mp3-rippar med 90-talets hjältar från Washington är det nya spa-resa och åka spårvagn är det nya flugfiske i Norrland. PS. Införskaffa “The moon is a dead world” med Gospel så kommer du förstå DS.

Klicka för större bild

från ungdomar.se

Bläddrade igenom senaste Resumé på lunchen. Jag var med.