IT-handikappad - Esoterisk inrättning för tvärskev folkbildning

Amsterdam: and I like it.

Denna dag och resa innefattar sÃ¥väl som moi, även: Li’l Roadkill, McHommus och Norpan. Här följer ett utdrag ur den första dagen - en dag som bjöd pÃ¥ sura band vid dagens början, för att under kvällen bjuda pÃ¥ väldigt söta geléhjärtan för att göra en faktisk liknelse. And it goes a little something like this…

04.30
väckarklocka. Slänga ihop alla prylarna o kolla så att man fått med allt i reseväskan. Passet med. biljetterna med.

04.59
2 snabba 4′or Fernet Branca och Beta-blockerare i köket blev dagens frukost.

05.05
Taxi till Landvetter.

06.25
Planet skulle egentligen lyfta nu, men vi fÃ¥r information om att det kommer dröja “timmar” innan planet är flygklart. Alla ut ur planet. fuck.

11.00
Efter en burk torrostade jordnötter, en risig macka och ett gäng Guinness senare fÃ¥r vi äntligen gÃ¥ pÃ¥ planet och…

11.30
…sÃ¥ lyfter äntligen planet. KLM flög bra och vi fick gott om vin pÃ¥ planet. SmörgÃ¥sjävlen smakade ungefär som liggsÃ¥r med sylt. Beta-blockeraren hade försvunnit ut kroppens omloppbana av röda blodkroppar och jag fick helt förlita mig till tabletternas lite mer lättillgänglige kusin, alkoholen.

13.00
Landar lite lagom flygad på Schithål Airport.

13.23
Dubbelvånings-tåg via brittromantiskt grimelandskap tog oss till den mest gottegristäta centralstationen i europa, Amsterdam Central.

13.41
GÃ¥ngpromenad via dom sen-snäva paralellgatorna till dom röda ljusens district, och efter ca 30 min. gÃ¥ng var vi framme vid Leidseplein…

14.32
…som är det helt klart bästa omrÃ¥det att bo och utgÃ¥ frÃ¥n i Amdam. Packa upp väskor och vädra sockar.

15.24 (ca)
2 mål, Trapist-öl och biljetter till Converge, Integrity och Coliseum som spelar på Melkweg senare på kvällen.

16.55 (från och med nu blir tiderna lite suddigare)
Hamnade på världens bästa brownbar, XXX, som adderade fantastiska wit-bier, trapister och ost med dijonsenap till välmåendet. Detta ställe är ett måste att besöka. En gammal sofistikerad gentleman som bartender i sen 1800-talsmiljö och amerikansk jazz från 20-talet som ljudtapet i bakgrunden. Herrelord, det här är fan himmelriket. Så här hoppas jag det blir när man dör.

20.40
Hungern griper tag i oss och vi beger oss till 9 streets för att leta upp mat. Hittar en bra resturang som hade en hel del veg och saken är biff. sojabiff självklart. Har glömt namnet pÃ¥ stället men skulle säga att det var som en motsvarighet av UppÃ¥t FramÃ¥t och Café Publik, filtrerat genom ett retro-hipster-filter i Photoshop. Verkade vara tillhÃ¥ll för stadens yngre reklamare och euro-turister som läst WE’s reseguide. Dom spelade inte Boards of Canada en enda gÃ¥ng sÃ¥ jag blev lite tveksam om mina fördomar när jag tänker efter lite. Alla vet ju hur jävla byrÃ¥ BoC är. Modern asiatisk mat. Jag började blöda pÃ¥ fingret och det blödde i ca 25 minuter konstant. Men jag fyllde pÃ¥ med järn i form av flytande bröd sÃ¥ ja tror att det jämnade ut sig till slut.

23.XX
Regnet öser ner över ett mörkt sommar-amsterdam. Vi hamnade nÃ¥nstans. Drack mer Trapist och den ljuvliga inhemska ölen Palm. Minns inte riktig vart bara. Hittar inga foto mellan resturangen och när vi senare…

01.XX
Hemma pÃ¥ hotellet. Och skottÃ¥ret i ära, sÃ¥ utfärdade Lil’ Roadkill en konventionell kupp som var minituöst planerat, Charles Ingvar Jönsson-stylee. Och ja svarade naturligtvis JA. Gonatt.